Jag lever oftast med små tidsmarginaler, man skulle kunna kalla mig en tidsoptimist.

Men, jag kommer i tid! (brukar bara få stressa en del ibland…)

Idag hade jag dock super gott om tid efter att jag varit i Västertorpshallen, (eftersom att jag inte kunde träna nåntingordentligt p.ga knät)

Hann sista i bastun, njuta, slappa, gå lååångsamt till tunnelbanan, in på kiosken, och sen åka till jobbet…

Bara för att jag hade så otroligt goda marginaler (20min till godo), hade jag självklart glömt mobilen vid korvdisken i kiosken! Detta upptäckte jag när jag i princip var framme på jobbet.

Och då var det alltså bara att vända tillbaka till Hägerstenåsen, ta mobilen, och stressa till jobbet…

Haltade in en kvart sen istället för 20 min tidigt.

Typiskt mig!

Men lika glad för det är jag:)

Det var ju så fint väder där man stod och väntade på T-banan!

Om det bara inte vore för detta jäkla knä.

Fick ta handikapp-hissen ner från T-banan idag, det gör ont att gå nerför!

Men jag upptäckte att Cross-Trainern gick helt ok, (eller det är nån sorts udda ben-pendel på gymet, utan ”armar” som jag stod på i 30min, liiiite svettig blev jag iaf!)

Och om man åtminstone besöker gymet, och sen duschar o bastar så lixom inbillar man sig åtminstone att man varit och tränat;)

Det kan vara bra när man ska möta såna här frestelser på jobbet:

Tur att jag hade ”tränat” och kunde hugga in på resterna:)