Det har trots allt sina fördelar att arbeta oregelbundna arbetstider. När man är på väg till jobbet en fredagkväll eller söndagmorgon är det förstås lite motigt. Men plusset är sedan att vara lite ledig en helt vanlig vardag…
Man kan sova länge.
Träna mitt på dagen.
Hinna fånga en glimt dagsljus.
Julpynta. Baka.
Eller,
göra ingenting.
Utan dåligt samvete eller stress. Det finns ju ändå ingen annan som är ledig samtidigt som man ”borde” hinna träffa. Tid är lyx.
Cykeln uppställd bland olivträd, julstjärnor, julbockar. Mitt i största fönstret för maximal ljusexponering!
Denna vecka har jag för övrigt faktiskt joggat 2ggr på grus/asfalt om vartannat. Modigt ja. Men ryggen återhämtar sig fort nuförtiden. Mkt praktiskt om man kan börja jogga till/från jobbet lite oftare…
Det är så spännande ändå, önskar att man kunde vara med dig en dag på jobbet
Jag förstår dina tankar. Ibland önskar jag att jag arbetade mer oregelbundet. Det är (som du säger) tufft, men man skulle få lite andra ”njut-moment” istället.
Kram M
Ja tid är lyx. Och den enda egentliga rättvisa vi har på vår jord för hur det än är så är det 24 timmar / dygn för alla. 😉