När man kommer upp till Gällivare tänker man att man kommit till landet… Men, även gällivareborna har landställen- ännu längre in i urskogen!

Idag packade vi alltså bilen och for iväg, med hund och allt. Vi åkte förbi små byar, Urtivaara, Ulatti, Hakkas, Satter, sedan var vi framme. Ett litet rött hus, mitt i skogen vid en forsande älv. Idylliskt norrländskt, med tillhörande myggsurr och ett ständigt rogivande brus från älven i bakgrunden. (Lät nästan som E4an för oss stadsbor)… Att återkomma till ”stugan” väckte barndomsminnen. Inte en människa i sikte, bara skog, grusvägar och stigar.

Trots mycket löpning i veckan, och min konstiga smärta, kunde jag inte hålla mig. Jag och syrran joggade iväg, med mamma på cykel och hunden ivrigt springande bredvid. Förbi torra moar, med tallar och torrt gult gräs och damm. 18grader i luften, soligt, torrt i luften. Som en lagom varm öken(med lite mer grönska dock)! 

Personligen hittade jag en lätt, lätt lutande skogsstig på ca 350m som jag körde ett backpass i. 10ggr upp för denna lilla flacka backe. Lite trixigt att hitta rätt med fötterna, men efter ett tag kom man in i det! Inga höga farter idag. Mer en skön känsla och ett försök till att hålla bra löpteknik…

Att sedan hoppa i älven, för årets första dopp (i sverige) var fantastiskt!

Imorgon blir det hemresa, OM vi kommer med planet dvs (i mån av plats, vi ”flygliftar”). Planet lyfter kl 06.00, OM det lyfter…