Visst, löpning är en individuell idrott. De flesta passen kör man ensam och man måste nästan trivas ensam ute i skogen för att orka med just den här idrottsformen. Men, löpning är också något socialt.

Som skadad är det lätt att hamna lite utanför ”tränings-gemenskapen” som man annars deltar i. I tisdags hade Huddinges Långdistansare möte uppe på Källbrink. Man  planerade träningsupplägg och tävlingar inför kommande säsong, men jag var inte där.

Det känns lite snöpligt och deppigt att vara med och planera något som man inte själv kan vara med på, så jag prioriterade inte att åka dit. Det känns ju något tungt att inte kunna vara med på träningarna, och känna att man ”halkar efter” när det gäller löp-kapaciteten helatiden. Men på ett sätt blir man mindre och mindre stressad över det här med förlorad form ju längre man är skadad. Nu är jag mer fokuserad på att komma tillbaka hel och stark, för att bygga från grunden. Och jag hoppas (och tror) att jag inte kommer att vara helt ur form när jag kommer tillbaka…

Hursomhelst. Helt utanför gemenskapen är jag inte! För vissa löpare ställer ju upp och tränar inomhus, i gymet, med mig:) I förmiddags träffades jag och Joh-Anna i västertorpshallen. Hon körde ett progressivt löppass på bandet, medan jag roade mig på arc-trainern. 80min, med 35min progressiv tröskel för mig också (medelpuls 172). Benen var faktiskt trötta redan innan passet (hurra, för första gången på länge!) efter att ha kört crosstrainer igår också (med successivt tyngre och tyngre motstånd…)

Efteråt blev det gemensam nercykling och bålstyrka (och 60 dips).

Jag som ju fortfarande febrilt letar resa och resesällskap fick höra om Joh-Annas resa till Rethymnon i Grekland. Sol, hav, löpning i bergen. Inte ett dugg avundsjuk, nej, nej…

Avundsjuk eller inte, det var superkul att ses igen. Här är vi efter passet- Svettiga och glada:)

Själv var jag inte bara lite svettig, jag var dyngsur. Efter att ha glömt tränings t-shirt blev jag återigen påmind om att grått inte är en bra träningsfärg. Speciellt inte grå bomull…