Just upplevt obehaget av att köra bil från Kista i beckmörker och ösregn. Måste säga att det inte känns helt olägligt att lämna landet när vädret beter sig som det gör.

Klockan är sen, men lyckligtvis är väskan redan packad.

Med vad vet jag knappt, men full är den. Lite träningsläder åkte ner förstås samt ett par stinkande löparskor. Och wetwesten förstås. Har läst att hotellet ska ha ett ”gym”. Mina erfarenheter från hotell-gym i soliga länder säger mig att jag får vara väldigt glad om ”gymet” är utrustat med mer än en rostig skivstång och en trasig motionscykel. Om jag har tur har cykeln en sadel:)

Å ena sidan känns det urtrist att inte kunna springa på semestern. Brukar värdesätta morgon-joggen oerhört mycket under solresorna. Dock känner en liten del av mig att det ska bli skönt att bara släppa alla såna tankar helt, och kunna leva semeterlivet ordentligt. Vanligen brukar jag nämligen gräma mig rätt mycket över att det inte går att träna hårt i hettan men nu behöver jag ju inte oroa mig alls över förlorad kvalitetsträning…

Medelhavet väntar i alla fall, och förhoppningsvis wetwestar jag imorrn i dess blå vatten.

Men först kanske man skulle försöka få en timmes sömn? För mycket mer än så återstår inte innan klockan ringer!

Lisa Clark is now out of office (en vacaciónes!) Ses om en vecka!

Ps: Håll tummarna för att vi ens kommer iväg, hur mycket regn klarar ett flygplan?