Kallt uppvaknande

Från hav till sjö. Från salt till kallt.

Från njutbar wetwest i ett ljummet, turkost medelhav till panikartat trampande i en isande kall långsjö på mindre än ett dygn. Det kallar jag abrupt uppvaknande.

Kalla mig crazy, men jag var bara tvungen att pröva. Iklädd illblå ”sverige-löpartights” (för lite extra isolering) promenerade jag ner till sjön och hoppade i. Byxorna, en del av Ljusruset-priset från i våras, var helt oanvända fram till igår. De och löplabbetstrumporna värmde faktiskt ritigt bra i vattnet. Ben och fötter höll sig helt varma (även med hjälp av ganska frenetiskt trampande) det var armarna som fick lida. I ärlighetens namn så frös jag inte så mycket, då hade jag aldrig orkat vara i en hel timme. Men särskilt behagligt var det inte.

Menmen- byxorna är i alla fall invigda! Har verkligen inte vågat använda dem i löparspåren. Känns det inte lite för kaxigt liksom? ”Hej jag är med i landslaget” Speciellt med tanke på att de förvärvats genom vinst i ett litet plojj-lopp i Älvsjöskogen.

Nåväl. Nu har jag upplevt långsjöns kalla vatten och kommit fram till att jag blivit bortskämd i spanien. Tror inte att det blir fler utomhuspass med wetwesten iår…

4 reaktion på “Kallt uppvaknande”

  1. Brrrrr! Attans vad tufft av dig att hoppa i plurret utan våtdräkt. Håller med Ingmarie, jag hade inte heller dykt i. Det känns lite som om hösten har kommit nu. Lite trist även fast jag tycker att det är rätt skönt att springa när det är lite lite kyligt i luften.

    Låter som om du hade en riktigt skön semester och har kunnat ladda batterierna!!

  2. Ingmarie- Onsdag it is:)

    Robert- Haha, ja där är vi nog lite olika… Kanske jag skulle ta och bli lite kaxigare?

    Carina- Ja nu är det banne mig höst. Fast under passet i sjön intalade jag mig att det VISST var sommar;)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *