Jaha, är det nu man ska vara utvilad och redo för en ny vecka?!

För i så fall måste jag nog lägga in nån sorts protest. Är nyss hemkommen från mitt allra första pass på akuten. En såkallad ”bredvidjour”, eller intro-pass, är vad jag klarat av ikväll. Förkyld, med ont i halsen och halvt febrig gick jag dit, och tänkte att jag nog skulle kunna ta det lite lugnt under kvällen och kanske smyga hem lite tidigare…

Tji fick jag. Det var fullt av patienter och min arbetsinsats behövdes. Så ikväll har jag jobbat som läkare. For real. Jag har bl.a. tryckt tillbaka bukbråck, sugit ut ett majskorn ur näsan på en skrikande två-åring och sytt ihop ett yxsår på en fot. Och hela tiden har jaghållit masken. Som ny läkare handlar nämligen väldigt mycket om att verka lugn när man absolut inte är det. För inte kan man ju visa en orolig mamma att man aldrig förr extraherat en främmande kropp ur en näsa på en skrikande två-åring förr. Man måste verka lugn. Helt van.

Samtidigt måste man veta när man ska kalla på förstärkning och jag är verkligen inte den som ger mig på saker utan att dubbelkolla med någon mer erfaren. Ska jag vara ärlig så frågar jag om allt. Men det är ju det som intropassen är till för…

Nu måste jag försöka varva ner. Halsen är värre än nånsin och det känns nästan som att jag har feber. Hade egentligen velat visa några bilder på utsikten från Dundret i fredags och någon från utekvällen igår, men det får verkligen bli en annan gång. Är helt manglad och klockan ringer obarmhärtigt tidigt imorrn. Problemet är dock hur jag ska kunna somna med alla dessa intryck i huvudet!