Oh Lord!
Vad har gått snett med mänskligheten när folk slår sig blodiga för att komma in i en elektronikbutik? (Seriöst, väktarna visade skrattande upp blodet på dörren från morgonens slagsmål.)
Fredagkväll jämn vecka betyder assistentjobb i Kista. Idag stod uppenbarligen el-prylar på brukarens shoppinglista. Tack och lov slapp jag den oändliga kön för att ens komma in i affären, assistentbytet kl 16 skedde nämligen i nästa kö: den till kassorna.
Här råder rena campingstämningen. Suck.
Ärligt talat: Har jag missat nåt? Är det värt att köa i timmar för att köpa prylar liiiite billigare? Konsumtionshysteri får mig att rysa.
Ah well. Jag får i alla fall betalt för att sitta här…
Reor tar verkligen fram det bästa i människor! Jag förstår inte heller hur det kan vara värt att slåss över saker.
Jag var så glad idag att det var Kvantum jag skulle till och inte Expert… Kön ringlade långt ut på den regniga parkeringen för att ens komma in. Är det ens säkert att det är billigt? Och så känns det lite gamigt också. Att dra nytta av att det gått dåligt liksom. Men det kanske bara är jag som tänker så. Det är ju ändå bra för konkursboet att få in pengar till fordringsägarna. Förhoppningsvis går det till anställdas innestående löner. Men nej, jag orkar ändå inte köa. Och att slåss. Det finns ju bara inte.
Sånt händer här hela tiden! Alla såna galna reor…och det är inte mycket billigare heller som du sa!
johanna: hah, exakt.
Anneli: Ja jag tänkte verkligen på de stackarna som jobbade där! De är värda sin lön…
Trillingnöten: Nej det var inte ens billigt. Fast ingen rea är värd offra varken sju timmar eller sin heder för, haha.