Först skulle jag bara vilja säga: Ursäkta den något äckliga headlinen. Jag har inte kräkts i mina knäckebröd.

Idag har jag dock kört mina första cykel-intervaller efter Halvvättern. Det vardödsjobbigt. Hela sommaren har jag cyklat en jäkla massa utomhus. Det har blivit en massa mängdträning men uppenbarligen slarv med kvalitén. Mitt första pass på gymcykeln gav ett uppenbart kvitto på att jag blivit ovan vid att ta ut mig. Det har minsann blivit mycket mysträning i sommar.

Dagens stege bestod av:
4x4min, 4x3min, 4x2min, 4x1min.
Med en minuts vila rakt igenom hela serien.

Totalt 40min ”kvalitetstid” på cykeln alltså. (Låter som om det vore en trevlig tillställning, men det var det knappast, haha.) Efter två fyraminutrare var jag trött. Efter fyra ville jag sluta. Sedan, under hela andra halvan av passet upprepades en strid ström av svordomar inuti huvudet. Efteråt beslutade jag mig för att helt skippa styrkan för dagen, eller ok: mina ben bestämde detta åt mig när jag stapplade av sadeln. Tar det imorrn istället. Annars hade jag nog kollapsat i TRXen…

Cyklade istället (låååångsamt, hehe) hem och bakade! Ända sen jag började baka Majsknäckebrödet för nåt år sen har jag förundrats över hur lätt det är att göra knäckebröd… Passar en otålig, tidspressad rackare som jag:)

Leffes knäckebröd testades idag (fast egentligen är det ju Yvonnes!) Receptet stod uppskrivet på jobbet när jag kom från semestern:) Värt att prova. Mjölet kan bytas ut, personligen valde jag grov glutenfri mix.

Leffe vilar.

Och medan brödet vilade så rullade jag fram yogamattan. Har inlett projekt rörlighet. Kylskåpskroppen behöver mjukas upp!

Välkommen ut ur garderoben kära matta.

Nu dags att pröva Leffe!:)