Ibland överraskar kroppen.
Mos och deg blev till fart i benen när jag trotsade segheten och gick ut och sprang.
Jag skulle bara ut och få lite frisk luft och ljus, men det slutade med att jag genomförde det planerade intervallpasset ändå:)
Fem gånger Brandvägen (5 x 1.5km typ)
Tre gånger ”nedför” och två ”uppför”
Första intervallen gick väldigt lugnt- 6 min 40 sek, sen gick det faktiskt lite fortare för varje gång!
Totalt ca 7.5km tröskelintervall.
Och så hemjogg 3km. Lite segt i benen på hemvägen! Men hem kom jag, och det hade inte blivit mörkt…
![]()
en galen brun virvelvind välkomnade i dörren:)
Förvånad, överraskad, glad.
Får se hur kroppen reagerar, antingen så ”bryter det ut” (förkylningen alltså) eller så klarar jag mig!
Och när jag kom hem fanns en till överraskning:
Subway macka… Mmmmmm!
Perfekt när man stapplar in vrålhungrig…
Det är som jag alltid säger. Man kan INTE lita på kroppen! 😉