Vet inte vart jag ska börja, så jag börjar mitt i:
Jag kan inte förstå människor som stjäl från andra. Som bara helt samvetslöst tycker att det är helt ok att stoppa ner handen i fickan på nån annan och roffa åt sig nåt som absolut inte är deras. I lördags kväll blev jag fick-tjuvad på väg ut ur tunnelbanan. Fyra stora män betedde sig väldigt konstigt på väg av tåget och jag blev nästan ihoptryckt mellan dem. Ytterst obehagligt, och irriterande… På väg ner för backen mot Trädgården, för den sista utekvällen där på hela sommaren, märkte jag att mobilen var borta. Jag visste direkt vad som hänt. Jag blev så arg, upprörd, ledsen, kränkt och besviken på folk. Och mig själv. Så idiotiskt att man själv ska behöva känna sig dum och blåst, fast man ju egentligen inte gjort nåt fel alls… Det var ganska svårt att ta sig samman och ”ladda om” för att ha en rolig sista kväll på favorit ute-stället. Men jag tycker ändå att jag höll ihop det ganska bra, utan mobil och med en molande ”jag-är-så-blåst-känsla” i bakhuvudet, hahaha…

Natten mot söndagen innehöll således en hel del konstiga drömmar om överfulla tunnelbanor och obehagliga gubbar. Vaknade på morgonen med en diffus ångest, tills jag plötsligt insåg orsaken till känslan: f-n mobilen snodd.

Tur i alla fall att saker och ting repade sig rätt bra på söndagen:) Mer sol, värme, och….. Trumvirvel hörrni, here it comes…..

FEM kilometer terränglöpning. Jag säger bara: Pure therapy!

Joh-Anna o jag efter rundan, som kändes sjukt kort!

Det var underbart. Vi pratade förstås oavbrutet som vanligt, hehe, men det är ändå så otroligt harmoniskt, och benen bara flög fram över rötter o stenar av sig själva. När vi väl såg fotbollsplanen i slutet av rundan blev vi båda förvånade o besvikna över att kilometrarna avklarats så fort… Hade inget ont när vi sprang, men idag när jag suttit länge har det varit liiiite ömt. Tror dock det lägger sig fort:)

Så, det har varit en hel del upp och nedgångar under helgen. Men en ny familjemedlem är införskaffad i alla fall.

The New Phööön!

Efter att ha kopplat upp och återfått alla bilder, kontakter (och till och med sms-konversationer) var jag så lättad! Den har fungerat utmärkt under dagen, men nu vägrar den minsann att ha ”service”. SIM-kortet trilskas. Så ni som vill kontakta mig (för ev bokning av tränings-date exempelvis;) ) bör den närmsta tiden använda er av diverse social media, som jag fortfarande kan använda mig av mha Wifi, hahaha.

Suck. Jag kommer i framtiden att vara ganska paranoid när det gäller tjuvar tror jag. Har insett att mobilen är rätt viktig…