Ibland kan man inte riktigt sätta fingret på vad det är. Man känner bara att nåt är fel…

För egentligen har det ju varit en riktigt bra dag. Började till exempel dagen med förmiddagsträning tillsammans med Söderorts pensionärsmaffia i västertorps simhall.

Vacker morgon…

Till tonerna av Charlotte Perelli trampade jag runt i poolen medan pensionärerna (dvs vattengympadeltagarna) glatt skvätte omkring. Hahaha. Det borde väl för fasen ha piggat upp mig? Men nej. Allt jag kände var kaffeabstinens och en begynnande huvudvärk… Efter lite omotiverad styrketräning stress iväg till skolan. (Som jag ju skolkat lite från på förmiddagen. Hrm.)

Kanelbullar och kaffe livade upp mig någon minut. Men inte ens socker och koffein kunde minska ringarna under mina ögon. Hehe.

Kortvarig pigghet. Men hematologkursen levererar på fikafronten måste jag säga!

Vet inte om det är nåt skitvirus, ett begynnande vinterdepp eller ett enkelt fall av måndagsblues pga sömnbrist… Men för fasen, hoppas på bättring tills imorrn…

Ps: och nu sitter jag här och försöker skiva en rapport om Polycytemia Vera. Hah. Det går inte bra, har åstadkommit typ tre ord hittills… Lika bra att försöka muntra upp sig själv med lite äkta humor: Little Britain<3