Grisfötter och korsstygn

Inte kan man väl öva sig på att operera på patienter?

Herrejösses- något kan ju gå fel!

Men någon gång måste ju vara den första för ALLT.
Så vad passar väl bättre än att öva sin suturteknik på grisfossingar?

(Undrar hur många stackars piggies som satt livet till för att bli föremål för läkarstudenters skärande och stygn-övande?)


Frågan är egentligen- vem vill ÄTA en sån här??(!)

Uppdukat i seminarierum på eftermiddagen fanns alltså varsinn grisfot åt oss- med ett tillhörande ”set” av suturtrådar, nålförare och pincetter. Madrassstygn, Enkelstygn, kontinuerliga stygn. Foten såg snart ut som en broderiduk. Förutom att den luktade illa.

Men läkarstudenter är ganska härdade, ingen klagade när det var dags för e.m  fika. (Fast vi tvättade händerna förstås…)

Ett rum, åtta kandidater, fyra timmars gris-arbete- slutade i syrebrist, fnissattacker och en lukt som satt ordentligt fast i näsborrarna. En skinkmacka på det, och sen hemåt;)

Jag valde att ta löpturen från SÖS och hem idag. Underbart att komma ut i luften! Utsikten var vacker när jag sprang över över årstabron, inte lika underbart vackert längs E4an Men det är ändå så värt att Springa HEM. Sparade säkert en timme på detta…

Körde tröskel 3×12 min, på en lång (något trist) promenadväg längs bilvägen… Inte så fort, men jag är nöjd ändå. Nu har jag hunnit äta mat, övningsköra, handla mat och slå mig ner vid TVn, under tiden jag sparat:)….

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *