-Då ligger jag på sofflocket!

Tack kära Karolinska Institutet för att ni, EN DAG varje termin ger oss tid för att Idrotta.
Visst, vi pinas och plågas med heldagar och studier varenda dag om hur vi ska främja hälsan hos samhällets befolkning. Men EN dag får vi i alla fall till att hela våra egna kroppar.

Tack.
Idrottsdagen: En onsdag varje termin, får vi alltså helt ledigt. Vare sig vi är på praktik eller har teorivecka så stryks allt schemalagt denna dag. Så att vi får göra VAD VI VILL. (Helst ska vi ju förstås vara fysiskt aktiva, och delta i någon av de aktiviteter som skolan anordnar.) Men idag, ligger jag i soffan! AH!

Romme-Alpinresa?
Ponnyridning?
Friskispass?

Massor av alternativ fick vi- alternativt ansträngande aktiviteter. Herregud tänkte jag, jag är ju aktiv varenda dag (ta i trä). Idag får jag sova! (Jobbet ringde, ”NEJ tack” sa jag. Jag kan inte jobba.)

Igår var det som vanligt träning i hallen med långdistansgruppen: 20x 200m med 100m joggvila…
Vilken Kick det är att springa fort!
Döjobbigt förstås, men otroligt roligt och givande eftersom att underlaget utomhus inte direkt främjar snabbhetsträning… Och visst är det sjukt motiverande att ha någon att jaga (igår var det Robert som var farthållaren)

Så idag är jag lite seg i benen, men någon träning blir det nog allt (gym eller wetwest). Det är ju faktiskt Idrottsdag, och då kan inte en sån som jag vara helt inaktiv;)…

Och det vore ju idiotiskt att inte passa på att träna dagtid för en gångs skull, när gymet är tomt!