Livskvalitet är att slippa stressa.
Att inte behöva rusa iväg med frukosten i matstrupen,
att slippa springa gatlopp från bussen till t-banan/tåget,
att slippa trängas i rusningstrafiken,
att slippa bli hostad, nyst och andad på,
att inte behöva åka kommunalt på hela dagen…
Livskvalitet är att få känna sig utvilad,
att kunna äta frukost i lugn och ro,
att kunna ta en macka till utan att snegla på klockan,
att titta på nyhetsmorgon,
Liskvalitet är att kunna träna mitt på dagen,
att kunna vara spontan,
att unna sig själv extra tid i bastun,
att orka vara kreativ,
att orka vara social, och glad.
Vi lever bara 1 gång.
Vi har ett liv att ta till vara på.
Ändå går så mycket tid åt att göra saker som vi egentligen inte mår bra av. Som inte bidrar så mycket till att höja vår livskvalitet. Vardagsstressen kan göra mig galen iblad. Men på helgerna försöker jag att få minst en förmiddag som jag bara kan ta det riktigt lugnt. Ljuvligt skönt. Jag sover ut ordentligt, tar en paus från kommunal-åkandet.
Tränar hemifrån. Det är fantastiskt.
Tränar hemifrån. Det är fantastiskt.

SOoooooOOL!
Men om man ALLTID var så där ljuvligt ledig skulle man kanske inte njuta lika mycket?
I veckan har jag i alla fall haft TEORI-undervisning.
Teori= föreläsningar, heldagar. Otroligt lärorikt. Anestesi (narkos), Onkologi (cancer) Sitta ner, hela dagarna. Det var man van vid förut, men NU. Gud vad tiden gick långsamt ibland.
Idag blir det antingen jogg i iskylan (-13C) eller snabbdistans.
Jag tror att jag fortsätter på livskvalitet-temat och unnar mig lätt jogg idag!
PS: Livskvalitet är för mig även att kunna KÖRA BIL till jobbet i Kista (och hem kl 23.30, underbart) Det var helt otroligt skönt att kunna sätta sig i bilen och köra hem igår…
Skriver under på allt det där! Och grattis till körkort och bil!