Jag gillar att vara ”Pro-active”.
Att vara förberedd. Ha saker under kontroll. Planera innan.

Till exempel är jag en föresprokare av så kallad ”Prehab”. Alltså, rehabträning INNAN man bli skadad. Själv har jag dragit på mig alldeles för många ”skador” trots relativt unga år… Jag har en ”sån” kropp: Om jag slarvar det minsta med styrketräning och strecth så blir jag skadad- Löparknä, Hälsenor, Rygg. Trist men sant.

Min prehab består av:

-Bålstyrka och Stabiliet (boll-planka-rygglyft-situps etc)

-Framsida + baksida lår

-Vadhävningar, excentriskt.

Och självklart en himla massa stretching…

Inte är det roligt, eller glamouröst heller för den delen. Man blir inte snabbare eller bättre ev det. Men ärligt talat, vad är bäst-

Prehab eller Rehab?

För rehab innebär ju ofta: ingen löpning!

En annan sak som jag behöver då och då är en rejäl piriformis-omgång. Piriformis är en liten muskel i rump-regionen, som urspringer på sakrum (svanskote-benet) och fäster på höften.

Viktig muskel: som ofta blir irriterad hos bl.a löpare…  Jag brukar bli riktigt stel i hela höft-rump-piriformis-området och då hjälper oftast en stenhård ”massage” (en armbåge) eller att man rullar på en tennisboll. INTE skönt. Men bra! Ischiasnerven skickar strålar ner i hela benet av behandlingen, men efteråt släpper smärtor från både knä och rygg för mig…

Bäst att ta sig lite tid, någon gångn i veckan, och köra den där bålstyrkan. Om du inte har tid att gå till gymet: släng dig ner i en planka därhemma!

Ett annat sätt som jag är Proactive på:

Nu kanske jag kan äta hur mkt glass o choklad som helst, utan att få finnar;)?…