I midnattssolens land

Nu har vi landat på riktigt här i midnatssolens land. Uttrycket är kanske lite klichéartat, men det är precis så exotiskt och omtumlande som det låter.

Sol, mitt i natten.

Igår efter den bastanta middagen kunde jag inte låta bli att ge mig ut. Har inte varit uppe i Gällivare sedan jag var 10år. Mygg-ssvärmarna har hållit mig borta, och jag har inte varit så intresserad av vildmark direkt…

Men nu har jag insett att Norrland har sina kvaliteér även på sommaren. Skogstokig som jag är trivs jag här. Löpmöjligheterna är närapå oändliga här på sommaren!

Det är vackert här! 

Alternativträning och styrketräning får verkligen lida när man är på resande fot. Speciellt när man har naturen så lätt tillgänglig, 3min jogg bort…  Tog igår en tur från mormors hus. Sprang på små stigar, vid myrar, och på häststigar runt ett stall. Hittade nya stigar hela tiden och mitt korta återhämtningspass blev 11km. Myggorna gör sitt bästa för att få sig ett skrovmål- men när man springer funkar det OK. ( Om man stannar i EN SEKUND har man dock minst 10 stycken svärmande i fejset…)

Det finns visserligen ett orosmoln som är något värre än myggsvärmarna: En konstig smärta/skada/överansträngning har drabbat mig. Av nån anledning har jag fått ont djupt i ljumskarnas/höftböjarnas fästen. Eller om det kanske är i bäckenbotten? Är hursomhelst rätt förvirrad, och var tvungen att ta det lugnt idag…

8*1km var det tänkt, på en lång fin grusväg genom en öde skog. Finfint! (Det finns ju ”skidspår” överallt på vintern, men nu är de mina! Åt ena hållet var det lite nedför, och åt andra svagt uppför. Medelfarten blev hyfsat lugna 4min/km. Ganska nöjd bara av att ha kunnat genomföra passet!

När jag började jogga hemåt gjorde det nämligen ont igen… Det hugger nästan i magen. (Vad är detta?)

Om jag är ärlig så kom den redan i söndags. Snabbdistansen slet på benen i lördags.  Dags att bli lite mer disciplinerad med insida/utsida träning. Sidoplankan får inte glömmas bort!

Och imorrn kanske det blir en tur upp på Dundret, där det för övrigt finns ett fik öppet till kl 01 på natten

Nu återstår dock frågan: HUR får man kroppen att fatta att den ska sova när solen strålar klockan är 23.17?

2 reaktion på “I midnattssolens land”

  1. Tycker mig känna igen smärtan. Även jag är drabbad av något som påminner om det du beskriver.
    Kan inte riktigt sätta fingret på om smärtan sitter i höftböjaren, ljumsken, höftbenet …

    Är just på väg att boka tid hos en sjukgymnast för min smärta.

    1. Äsch, ja det låter onekligen lite likt! hoppas vekrligen inte att mitt blir så långvarigt att jag måste gå till sjukgymnast!
      Personligen tror jag att jag ska starta igång med egen bålstyrka mer och se om det löser sig… Hoppas du blir hjälpt av sjukgymnastik!

Lämna ett svar till mikael Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *