Känslan av flyt. Känslan av att benen flyter över marken, att andningen river, men att kroppen orkar mer.

Vad jag saknar den känslan! När man flyger fram genom skogen så att vinden viner och man springer om varenda kotte man stöter på…

Den känslan är omöjlig att uppnå i en pool eller på en nedrans crosstrainer.

Känslan efteråt, när man utpumpad ligger i gräset/gruset/på tartanen och bälgar i sig luft, är inte heller helt lätt att uppnå.

Men rätt  trött kan man bli. Trött i benen och kroppen, endorfiner kan släppas fria trots att man inte rör sig framåt. Och nöjd kan man bli ändå. I bilen på väg hem från gymet, med U2s ”In the name of love” dundrande ur högtalarna körde jag genom den soliga kvällen och kände mig nöjd med livet i allmänhet.

Riktigt nöjd.