På den 21a dagen…

Det tar tydligen tre veckor, 21 dagar, att etablera en ny vana. Siffran kommer från Anneli, som ironiskt nog upplevde sitt starkaste sockersug just på den 21a dagen av sockerfrihet.

Idag hände något liknande för mig, fast självklart handlar det om ryggen…

Det tog mig tre dagar att överge min usla ovana att ”kicka” mig fram genom dagarna. Jag konsumerade tidigare mängder av socker, särskilt kvällstid. (Fem skålar glass per kväll var standard.) Mina sundare matvanor har sedan etablerats successivt och allt har känts bra. Tre veckor ha gått snabbt!

Jag har dock särskilt förundrats över det faktum att jag helt sluppit bakslag sedan socker-nedskärningen började. Sedan jag slutade med sockret har ryggen successivt blivit bättre. Men, på den 21a dagen kom det, förstås!

Återigen i ryggbrutet tillstånd alltså. Dagens planerade spinning ställdes in, träning går ej. Och ett stort område på yttsidan av låret är bortdomnat. Så nu är jag tillbaka på mattan. Eller snarare, i sträckbänken...

20120131-192815.jpg

9 reaktion på “På den 21a dagen…”

  1. Neeej! jag vill att du ska bli frisk nu! Att avstå socker är inget mot det tålamod du visar när det gäller din rygg. Hang in there (kämpa på menar jag, he he).

    1. Tro mig, det vill jag med! Vet inte hur andra hade reagerar, men man måste tillslut acceptera när det blir så här långvarigt. På nåt sätt blir man avtrubbad och van! Ju fler set-backs man får desto mindre nedslående bli de… Nog för att jag deppar ihop en hel del varje gång man faller tillbaka!

  2. Jag har förstås funderat en massa, och jag tror att det kom när jag var ute på promenad med hunden. Hon drog till när vi mötte en annan hund, och sen var det kört,,,

  3. Har säkert frågat tidigare vad du räknar som socker?

    Ibland tänker jag att det vore hur bra som helst att avstå socker. Efter 2-3 dagar tänker jag att ”men varför då?” Vill äta det jag tycker är gott och bara det är i normala doser så spelar det ingen roll.

    Jag som tränar och försöker leva sunt i det stora hela får säkert en hjärtattack och faller ihop när som helst. Medan den som inte tränar och lever onyttigt till stora delar av sitt liv blir 100 år … Kan livet vara så?

  4. Thomas: det varierar! Beror lite på hur mkt tid och tålamod man har, men mellan 10-20 min oftast! När man väl hänger där är det rätt skönt (förutom blodet i huvudet, men man vänjer sig;)…)

  5. Mikael: jag fuskar faktiskt en hel del! Tackar tex inte nej när det som idag bjuds morotskaka i skolan:) men som socker räknar jag glass, godis och bullar/kakor, som jag skurit ner rejält på. Jag tror på att försöka hitta en balans i livet. Det är ingen ide att för hälsans skull sluta unna sig nåt gott alls! Men för mig var det ett regelrätt sockerberoende, och det är nog inte så hälsosamt… Normala doser låter mkt bra:)

Lämna ett svar till Lisa Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *