Jag klarade det: höll mig nätt och jämnt vaken hela natten!

Det är något speciellt, nästan mystiskt, med sjukhus på nätterna. Tomma korridorer och öde kulvertar.

Hyfsat fräsch för att vara kl05.30?

Inne på förlossningsavdelningen däremot, är det full fart och bemanningen är lika hög som dagtid. Natten gick förvånansvärt bra. Så länge det hände grejjer var man pigg, men framåt fyrasnåret när patienten jag följt hade förlösts blev det betydligt svårare att inte däcka… Höll mig dock hyfsat vaken med några rejäla koppar kaffe, och en ständig ström av mackor och frukt. Att jag sedan nästan somnade gåendes från SÖS till Zinken är dock en annan femma…

Och dagen efter?

Efter fyra timmars sömn är man inte helt med. Jag var kaxig imorse och tänkte att jag inte behövde mer sömn, men nu är det betydligt värre. Hjärnan känns som om den körts genom en köttkvarn och kroppen är helt manglad. Jag har under dagen varit tvungen att uträtta både en och två aktiviteter som involverar hjärnan, och det har inte gått så bra. Bland annat har jag slarvat bort 2(!) mp3 spelare och gjort några idiotiska inköp.

Sablar, nu fick jag näsblod. Hmm, kanske dags att sova!?

Ps: och det är alltså nu man ska vara utvilad och pigg inför en ny vecka…