Jag är mör!

En ynka dag i skolan och jag är slutkörd. Haha. Hur kommer det sig att man alltid lyckas komma tillbaka från en ledighet icke-utvilad?! Trots två veckors lov känns det knappt som att man varit borta alls.

Har haft en sjukt spännande dag (gynmottagning med specialisering på kvinnor som utsatts för könsstympning, skulle kunna skriva ett eget inlägg om detta ämne, det är helt ofattbart för mig varför det sker fortfarande!) Ändå har jag kört kedje-gäspning i smyg…

Tillbaka i verkligheten, där man knappt hinner dricka ett glas vatten eller gå på toa på en hel förmiddag. Well, well, det är bara att vänja sig vid det höga tempot!

Bästa ”kör långsamt-skylten” nånsin. Från Österrike förstås…

Men den största anledningen till att kroppen är slutkörd är förstås träning. De senaste dagarna har jag nog kört hårdare än jag gjort på väldigt läge. Dagens 30min cykeltröskel avslutade 4 dagars träning på rad och benen kändes riktigt möra redan efter några minuter. Mjölksyran kom tidigt, och för första gången på sjukt länge (snart ett år) kände jag en svag känsla av att vara lite ”nedtränad”. Hurra:) Den känslan har jag saknat, konstigt nog. Den påminner mig om hur det brukar vara jämt, i oskadat tillstånd, när man tränat ordentligt…

Så, med gott samvete har jag nu placerat mig i horisontalläge i soffan. Dock trängs jag med diverse böcker, papper, iPad och dator, you should see the mess. Dags att plugga!

Men imorrn blir det i alla fall tränings VILA!