Pensionären i mig

Inte nog med att jag fått diskbråck, nu har jag minsann gått och blivit pensionär på riktigt: Jag har fått frikort.

Fast det kanske inte är så konstigt egentligen, det ena leder väl till det andra. Jag har ju faktiskt sprungit en del hos läkare och sjukgymnaster…

20120518-204214.jpg

För ytterligare spä på pensionärskänslan öppnade jag idag mormors ”Året Runt” som hon lämnat hemma hos familjen… Och ser man på, visst hittade jag en hel del intressant läsning:

20120518-204537.jpg
LED-ljusterapi, bra för vävnaderna… Aldrig hört om det förut.

Blev faktiskt lite intresserad av den här ljusbehandlingen. ”Light-emitting-diodes”, har använts en del på skadade tävlingshästar tydligen. Ska kolla upp det lite mer tror jag.

20120518-204638.jpg
Tydligen bra mot diskbråck också(?)

Så kanske ska jag vid nästa läkarbesök öppna samtalet med ”Jo doktorn,,, jag har läst om en ny behandling i Året Runt,,,” precis som en äkta pensionär…

Menmen, pensionärsaktig i vissa avseenden må jag vara men inte i alla. Tack och lov. Och än så länge har jag inte uppnått pensionsålder, så nu måste jag sluta blogga och gå tillbaka till jobbet;)…

5 reaktion på “Pensionären i mig”

  1. Jag har också haft frikort!:-) Du behöver inte känna dig som en pensionär bara för det. Se det som nåt positivt, nu slipper du ju betala hos läkaren nästa gång!

  2. Hahahaha! Härligt med ännu en pensionär! Samma här! Go Kväll, Året runt, gå och lägga mig klockan 22…Men värt ändå att testa den där behandlingen. Man vet aldrig!

    1. Johanna- så går det när man är en skadad löpare;)

      Trillis- haha, än så länge inga löständer i alla fall? Ja, jag ska efterforska lite mer…

  3. Passar du dig inte så är vi snart jämngamla. 😉 Och vem vet, just nästa läkare kanske vet exakt vad LED-ljus är! Du kommer ju att veta både det ena och det anda när dina patienter kommer med sina idéer! :-)

Lämna ett svar till Johanna Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *