There is still hope

EM-hoppet lever fortfarande. För England. Ibland är det bra att ha två nationstillhörigheter, det är som att ha ett extraliv. Här hemma har jag just panik-pröjsat för TV4-play premium när vi insåg att ingen normal kanal visar kvällens viktigaste match…

Löpar-hoppet lever också fortfarande. En promenad/jogg på morgonkvisten och jag är inte helt ledbruten (än i alla fall.) Den här gången kom jag säkert upp i 500m jogg totalt;). Känseln i vänsterbenet är borta igen tyvärr, but there is hope! (Så länge jag inte vaknar med värsta bakslaget imorrn…)

20120619-204740.jpg
En fin liten stig vid långsjön, bara 200m från föräldrahemmet!

20120619-204202.jpg
Blött= extra mjukt! Perfekt för mig…

Kom igen nu England. Rule Brittania for gods sake. Låt mitt EM-hopp leva vidare…

9 reaktion på “There is still hope”

  1. Glädjande läsning! 500 m är trots allt 500 m mer än du sprang för ett tag sen ..
    Springa på stigar i skogen är ju underbart, lite meditation i den miljön.
    Ha en skön dag!
    =)

  2. Johanna- nej det är smärtfritt när jag joggar. Annars skulle jag aldrig fortsätta… Mest ont gjorde det igår när jag tog de första promenadstegen!

    Ingmarie- helt ok att skriva oxå;)

    Maria- jag springer typ bara på stig om jag kan! (blir uppenbarligen bara skadad av asfalt.)

    Shaman- min pappa är engelsman:) har spenderat somrarna i England hos släkten sen jag var liten!

  3. sv: jag är vikarie på feel good, grev turegaten :)
    jaha är det sant:) Går i samma klass som en av instruktörerna där i västertorp 😛 Vad heter hon som brukar hålla din klass?

  4. Felicia- nej jag kör inte vattenpass, utan trampar mest runt själv;)

    Snorkkis- mkt praktiskt när det gällde engelskan i skolan iaf, hehe.

    Anneli- nja, det betvivlar jag. Men hoppas på att kunna jogga hela stigen sammanhängande snart:)

Lämna ett svar till felicia Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *