Plötsligt var det alltså Lucia, innan jag ens fattat att det är december. 11 dagar kvar till julafton och det känns som att man borde försöka pressa in lite julstämning i hjärnan. Det är dock lite svårt när det händer för mkt annat, och tankarna kretsar kring dåligt dikterade epikriser och sjukskrivningar som inte hunnit skrivas…

Men ikväll gör vi vårt bästa för att framkalla julkänslor:)

Riesling och pepparkaksbak hemma i Herrängen…

Som vanligt har jag dock lite svårt att hålla mig seriös. Peppar-ormar, djävular (det skulle varit en katt) och en peppar-mask…

Observera alltså min stackar mask uppe i hörnet. Han blev lite platt i ugnen…

Tur att både jag och syrran varit på gymet ikväll, haha. Jag kan inte ens räkna antalet lussebullar och pepparkakor som konsumerats idag… 😉 Känns för övrigt som att ryggen pallar mer och mer: trots att jag lyfte en jädra enorm låda igår (och trodde ryggen skulle protestera vilt) så känner jag knappt nånting idag:)

11 dagar kvar till jul var det alltså. Hmm. Julstämning i all ära, men jag börjar känna smått panik över de 15 julklappar som jag ännu inte ens börjat inhandla. Det blir en raid av stan i helgen… Underbart med panik-konsumtion. (I have become what I despise…)

Ps: På tal om att tiden går fort förresten: Imorrn har jag jobbar en hel vecka!! Och på kvällen väntar mitt allra sista pass som personlig assistent. 6 år har jag jobbat hos samma kille. Känns konstigt att säga hejdå!! Måste nog ta med en pepparkaka eller två som avskedspresent, hehe.

Men nu e jag för fasen lika trött och platt som pepparmasken. Sömn!… Glad lucia allesamman!