Mooo…

Har länge varit i valet och kvalet angående ett inköp till lägenheten. ”Att köpa eller inte köpa, en ko-matta.”

Det har varit närapå omöjligt att hitta en matta jag gillar. Mitt vardagsrum har ekat av tygbrist. Det måste vara stilrent, naturfärgat och diskret och de enda mattorna jag egentligen gillat har varit koskinn…

Men: någonting inom mig har protesterat när det väl kommit till kritan. Ett koskinn må vara mycket snyggt, men det har känts för mycket som ett dött djur… Sen råkade jag dock se den ultimata teasern. En ko-matta med rutmönster. Den var så sjukt snygg, det var kärlek vid första ögonkastet.

Har velat fram och tillbaka i veckor. KAN jag ha djurskinn på golvet?! Djur som dödas för skinnet känns inte bra. Men sen insåg jag att jag faktiskt redan har skinnjackor, skinnskor, skinnväskor osv. Så nu ligger den på golvet härhemma. Den fantastiskt snygga, dyra mattan…

20130528-205542.jpg
Sorry cows!

Och i och med att det inte är ett helt skinn känns det inte lika illa. Men egentligen är det ju värre. Tänk hur många kossor som bidragit till den här jäkla mattan:/….

9 reaktion på “Mooo…”

  1. Vad jag tycker vet du redan…
    Finns inte en chans i världen att jag skulle vilja vara en del av kornas lidande.
    Eller i något annat djurs heller för den delen…
    Men det är jag det. :-)

  2. Ja, ja – du fattar i alla fall. Jag minns en kollega från min tidiga karriär som trodde att inget djur hade behövt sätta livet till för hennes fårskinnspäls – hon blandade liksom ihop pälsen med ull :-)

  3. Mkt åsikter om min lilla matta! :)

    Jag kom till och med på att jag har en SKINN-soffa. Så snacka om idiotiskt att jag ens börjar fundera på mattan. Kanske bara för att det faktiskt är ”ko-hår” kvar…? Tror att det kommer att ta ett litet tag innan jag vänjer mig!

    E iaf glad att de flesta av er tycker den e snygg, haha….

    Alexandra: Haha, troligen! Tror jag ska döpa den till Gnun.

    Anneli: Hehehehe….

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *