Känns som att jag sakta återuppväcks från nåt sorts konstigt stressat zombietillstånd. För första gången på typ två veckor är jag i princip i fas på jobbet. Börjar sakta känna mig som mig själv igen… Ända sen jag skrev ”måndags-mör” inlägget har det varit väldigt mkt att göra samtidigt som jag känt mig halvsjuk. Not a ultimate combo. (Vad är det för skitvirus jag haft egentligen? Trött. Yr. Huvudvärk.)
Men jag hoppas att det vänt nu!
Efter en lång jobbdag blev det i alla fall en trip till Medborgarplatsen ikväll för ett kärt återseende av en grundskolevän. Karin, som pluggar till veterinär och som just börjat jobba på djursjukhus, var precis lika dödstrött som jag, haha. Vi ventilerade en hel del, och det blev förstås glass i solskenet:)

Sönder-redigerad bild av kvällssolen:)
Och sen har det även blivit ett kärt återseende av den här lilla rackarungen, som varit och hälsat på mormor i Gällivare i två veckor…
Dock måste jag säga att vovven beter sig ytterst konstigt. Trött, seg, äter inte sin mat. Verkar nästan lite…. Gravid!? (Vi håller tummarna…)
Ps: ryggen var minsann lite krasig igår (körde iaf lätt cykel på gymet och det kändes bra.) Idag har jag knappt märkt nånting i ryggen alls, bara två dagar efter joggingturen!:)

Hihihi, gravid? Dräktig heter det väl 😉
Men gud vad roligt att du har sprungit igen! Håller tummarna för att det här betyder att ryggen är läkt!
Fy fän…jag har legat som en strandad val i soffan i 2 dagar nu. Var ett jäkla segt virus! Ge mig medusin kvinna! Då hoppas vi på små choklad bruna labbisar 😀
Hahaha Johanna, ja men gravid låter roligare. Det e min syrra no2 vi snackar om vettu;)
Alexandra: Strandad valross härborta. Och VARFÖR sa jag att det vänt? Hahaha… Påsarna under ögonen börjar likna ikea-kassar idag!
Låter som du behöver andas och ta hand om dig.
Mysigt med glass och prat!