Rullade mycket motvilligt ur sängen imorse. Ställde mig upp på stappliga ben och svor en liten ramsa i huvudet när jag insåg att det återigen var dags att dra på sig träningslinnet, sätta sig på sadeln och trampa iväg till jobbet. Benen var som fyllda av sirap. But why? Jo, det finns självklart en anledning. Eller snarare två:
1) Kort-Intervall Spinning i måndags igen. (Detta djävulska påfund!)
Passet bestod av:
4×2 min, 4x1min, 4x40sek. –>Trötta ben.
2) Tröskelintervaller igårkväll.
8x6min. Målet för tröskelintervallerna var förstås att hålla mig precis under mjölksyratröskeln. Men på de sista två intervallerna hamnade jag nog en bit över…
Så. Jag har bara mig själv att skylla för mina sirapsben. Eller snarare tacka. För att få någon effekt av träningen måste man ju först bli lite trött!

Urrrk. Inte täckta med sirap, men fyllda av den. Dessa stackars ben (ute på lunch igår) får minsann inte mycket vila. Hehe. Men de är rätt nöjda i alla fall tror jag…
Mycket cykling har det alltså blivit hittills denna vecka. Idag väntar i alla fall ett styrkepass i gymet. Tänker inte ens titta på motionscyklarna! Jag bävar lite lätt för cykelfärden till gymet dock, hehehe… Men först: Jobb!

Oj vilken träning, inte undra på sirapen:-)
Och vilket lyxigt fruktfat minsann, sånt får vi inte här. Hihi.
Sirap my as… du är grym!
Bra intervalltips!
Poolrun snart?
Jenny: Kanske inte, hehe. Jag vet. Vi brukar INTE få så här mkt! 😀
Löparflickan: Hehe, Du med! Kan dock avslöja att sirapen var ännu värre imorse. TRX-träningsvärk adderad till stumma cykelben. Hallelujah.
Ingmarie: Absolut!
I´ll text you…
Tröskelpass är riktigt bra. Sliter inte så mycket, men ger bra uthållighet. :-))