Det är helt otroligt vad lite träning kan göra.
Jag vet inte om jag drabbades av någon sorts måndagsångest. Eller kanske en kombination av höstdepression-träningsbrist-stressreaktion-jobbtrötthets-PMS. Hehehe. Hur som helst så har jag inte varit Stockholms största solstråle denna stormiga måndag.

Kroppen har behövt vila, men mitt huvud mår för fasen inte bra om jag inte får träna. Lämnade jobbet med en trött suck. Tänkte att jag egentligen borde ta en till vilodag för att bli helt frisk. Meeeen.

Den röda Friskis-skylten lyste så lockande i den svarta höstkvällen. (Ok fine, klockan var fem, men det var för fasen nattsvart!)
Så jag gick in. Cyklade lite lätt, svingade lite kettlebells, svettades. Blev glad.

Så nu är jag inte längre suicidnära. Tänk vad lite träning kan göra. Får dock se hur halsen mår imorrn….

Ps: FUU#K. I skrivande stund missade jag att byta tunnelbana i Liljeholmen och hamnade i aspudden istället för hemma i kransen. Hahaha. Poop. Så kan det gå när man bloggar intensivt!:)

Sightseeing…