Vad var det som hände?
Plötsligt hade jag fått en ”riktig” våtdräkt i present och stod på Gömmarens klippor i kvällssolen och försökte kränga på mig den jäkeln.
Solig kväll vid Gömmaren. Bytt sjö, förhoppningvis färre alger…
Det är en häftig känsla, utan bassängkanter som begränsar. I Gömmaren är vattnet mörkt och sikten dålig. Man ser bara sina egna gul-markerade armar paddla fram bland bubblorna. Fri. Tyngdlös.
Så hur går simningen? Med våtdräkten flyter man i alla fall alltid. Benen guppar på ytan som korkar och man kan koncentrera sig helt på armarna. Har fått lite instruktioner och tekniktips, så det känns som att det går framåt!
Iprenkvinnan:)
Jag klarade helt enkelt inte att bli totalt instängd i och med jobbstarten. Gömmar-simning kan vi nog hålla på med ytterligare i några veckor.
Underbart!!!!!
Fantastiskt! Själv har jag precis åkt tillbaka till Bryssel efter semestern och förundras, som så många gånger förr, över hur det inte kan finnas några sjöar i ett land där det regnar så mycket?! Jag hade lämnat krukväxterna på balkongen under tre veckor och två utav dem druknade i min frånvaro.
Är det inte just instängt det känns att vara i en sådan dräkt?
Härligt att det går framåt!
Jag är nog för feg för att simma ute på djupt vatten……… Men man ska väl aldrig säga aldrig. 😉
Kram M