Alla inlägg av lisa

Ja se det snöar…

Snöandets behag har gått över nu, skulle man kunna säga.

Minst sagt.
Ja, världen är vackert vit.
Ja, det är härligt med snö, och
Ja, det var underbart till en början.
Men nu saknas det lite SOL. Sista lediga dagarna. Varför kan man inte få vara ute och fotografera vackra vinterbilder med sin nya kamera? Det blir inte så jättekul med bara vitt, vitt, vitt i hela objektivet…
SOOOOOOL. Hela kroppen längtar efter denna runda ljusboll!
Jag känner det verkligen.


Åh, jag får nästan rysningar!

Bitter? Lite.

Snart kommer de soliga, vackra vinterdagarna, och då är jag fast på Kirurgen SÖS.
Just nu kurar jag gärna inomhus. varje träningspass skjuter jag upp minst två timmar, för jag är så motvillig att sticka ut! Likadant idag: förmiddagspasset blev eftermiddagspass, och hunden stod med korsade ben vid dörren innan vi kom ut:

20min jogg med hund, sedan blev det 30 min ”snabbdistans” på den underbart plogade brandvägen:) Motvilligt, segt, sträckte nästan benet… Men- det blev gjort!

Förresten, på tisdag smäller det. Min projektrapport ska redovisas och försvaras, hoppas att jag slipper använda näbbar och klor;) Personligen kommer jag att vara ganska snäll mot killen som jag opponerar på…Men nu ikväll slipper jag tänka mer på Njur-opponering, (som förövrigt gått ganska bra trots komplicerad statistik) och flyr hem till Johanna och Jesper i Farsta. Har hört talas om ett pannkaks-kalas som ska äga rum där nämligen… :)

Vinterstudion inspirerar

SNÖSTORM.

Need I say more?

Vaknade imorse, alldeles för trött för att stiga upp. Men, upp steg jag förstås ändå.

Har lyckats kamma hem världens bronto-uppsats att opponera på till på måndag.
”Frakturer och kardiovaskulär sjukdom hos incidenta dialyspatienter i stockholm.” Riskfaktorer för komorbiditet vid kronisk njursjukdom. Hjälp!
Inte nog med att killen skrivit en 20 sidor lång Bakgrund, han har undersökt minst 40 parametrar, med minst tre analyser per faktor. Och jag som aldrig lärt mig statistik ordentligt: Coxregression? Kaplan Maier test?…..
Jag har bitit i det SURA äpplet idag, och faktiskt lärt mig mycket!

Samtidigt som jag analyserat och finkammat denna Njur-uppsats har jag följt Hellners kamp i Tour de SKi och ojat mig över snöstormen utomhus. Vinterstudion, räddningen i TV-rutan står självklart på i bakgrunden av projektarbetet. Alltid!
Kroppen var trött idag, de tilltänkta intervallerna inställda pga snökaos och jag tänkte: jag kanske vilar idag, eller wetwestar lite i simhallen.  Jag var så OSUGEN på att ge mig ut i det vita kaoset som regerade utanför fönstret…

Men. Sen såg jag de vackra vinterbilderna på TV, jag såg längdskidåkarna glida fram på snön och tänkte: för tusan- hunden måste ju ändå rastas.

Så det blev: 30min hundspanns-jogg
60 min ensam-pulsning i snön
På många promenadvägar var jag den första som passerade, och jag fick pulsa genom 1,5dm orörd snö (såg ut som härlig vaniljglass!)….

Det var rätt segt för benen- tungt i slutet! Men till Skärholmen och tillbaka kom jag. Inte mycket folk ute om man säger så…

Och nu är både jag och hunden trötta. och jag får återuppleva lite av dagens pass:
-Finns inget härligare än att ta första skopan av ett paket Big Pack vanilj:)

Värk

När man inte är van får man värk.

Så är det med banträning.
Nu var det två veckor sen sist (innan jul) och då känns det i kroppen dan efter.
Vaderna, höftböjarna… ajajaj!
Har även värk i rumpan.
Bilkörning är smärtsamt…
Om man gör något för mycket eller för lite, så får man värk…
Tandvärk, Huvudvärk, Ögonvärk, Växtvärk, 

Av alla olika värkar, så är nog Träningsvärken den enda som känns ganka bra ändå:)

Intressant är att man inte riktigt etablerat VAD det är som gör ont.
Varför man är ”trött” och ”seg” dagen efter ett pass.

Delayed Onset of Muscle Soreness (DOMS) är det engelska uttrycket för träningsvärk. 
Träningsvärk, eller DOMS, uppstår 12-42h efter ett pass, och går över av sig själv. Man vet inte riktigt varför den uppstår. En teori är att små rupurer på muskelcellernas kontraherande enheter sarkomererna sker vid träning och att även bindväv i musklen får små skador. Dessa små skador leder till en liten lokas inflammation, och en retning av smärtfibrer (enligt teorin). MEN, det finns som sagt ingen ”Konsensus” kring den egentliga orsaken och kort sagt: man vet inte vad det är som händer egentligen…

Det finns massor av teorier för hur man ska kunna undvika träningsvärken- stretching, kallbad efter träning, ultraljud, massage, värmebehandlig osv.
En sak är iaf ganska säker: stretching motverkar INTE träningsvärken. Visst, man kan bli både rörligare och smidigare av stretching, men den hjälper inte mot själva värken…

Gör det du tycker känns bra, och NJUT av din träningsvärk!

Övning ger färdighet

För att blir bra på nåt måste man ÖVA.
Gör man inte det så blir man inte bra.
Ett exempel är: Bilkörning.
Jag har insett att min uppkörning närmar sig med STORM-steg.
Oroväckande. Stressande.
Inte kul när man känner små-ångest för att man vet att man övar för lite. Så idag var det ut med bilen igen. Det är även jobbigt att vara beroende av någon annan för att göra något. Ibland önskar jag att jag bara kunde sticka ut själv och köra runt i bilen…

Som med löpning– bara att sticka ut själv, och ”öva” när man kan…
Träna, träna, träna, (med måtta förstås) för att blir bättre, snabbare, uthålligare… Bara att snöra på sig skorna och kliva ut. Varken intyg om syn, övningstillstånd eller handledare krävs.

Men det är otroligt roligt och givande med sällskap ibland!

Idag övade jag mig på att springa på 400m intervaller i Storängshallen med Huddinges långdistansgrupp 😉
10 ggr sprang vi runt, runt. Man blir sjukt trött av banträning, men när man inte ”maxar” är det faktiskt riktigt roligt, och visst orkar man mer med sällskap!

10x400m, med 1min ståvila mellan.
Tiderna låg på 78 till 80 sek. Nöjd!

Imorrn, mer övning på bilkörning (med bilskola) övning på rapportredovisning (med powerpoint presentation) och gärna mer övning på fotografi (med Nikonkameran). Mer övning på löpning blir det på torsdag tror jag:)

Nu ska jag ÖVA mig på Ananas-ätar-tekniken!

Födelsedag och fina bilder

En ny dag, en ny ålder!
Igår var det min födelsedag:)
Och gissa vad. Jag fick ett STORT paket.
Innehållet var:
Glädjeskutt!
Jag har varit ute och testat den, och jädrar vad fint allt blir.
Nu gäller det bara att lära sig att hantera den…
Igår var även en väldigt trevlig dag på andra sätt.
Kutade 10x 3min intervaller på förmiddagen. Fick hybris och sprang in ”en sväng” på Källbrinksspåret, där gick det INTE bra att springa fort. Det var nära att jag kom därifrån med stukad fot, men jag lyckades parera!

På kvällen var det fika med stort F hemma hos mig och Petter.

Löpartjejerna med pojkvänner kom förbi och åt Födelsedagsbullar!


Petter, Petra o Jonas (på vänster sida) Kajsa och Robert på höger sida om bordet, och så Johanna o Jesper närmast kameran!

Vi fikadede Petters bullar och pratade en massa (ganska mkt löpning :)…)

Det var verkligen superkul att träffa dem allihopa igen! Kajsa och Robert berättade om jobbet med Running Sweden. Och Johanna (som är på hem-visit från Schweiz) berättade om sina tävlingsvinster nere i Europa;)

Och jag fick massa fina presenter, fast jag nog bett dem att inte köpa några. Hehe…
Bland annat en spa-korg innehållande en förpackning Astaxin tabletter av Petra! (naturläkemedel- kräver ett eget inlägg!)

Men den finaste presenten var att få träffa dem allihopa igen:) Det var bra länge sen sist!

Choklaaaad

Klockan är 01.00. Kanske INTE den mest ideala tiden att ta en till Crunchie-bar nu. Borde borsta tänderna och gå och lägga mig. Men JÄdR-aNs vad svårt det ska vara:) Pappa borde inte kommit hem med kilovis av engelsk choklad, det förstör både min nattsömn (sockerchocker) och hy (acneattacker).

P.g.a stor erfarenhet ev godis-ätning skulle jag nästan vilja kalla mig chokladexpert;)
Jag älskar en bit riktigt mörk choklad, och visst gillar jag en bit marabou frukt och mandel då och då.

Men: Inget går upp mot ENGELSK choklad.
Det finns en anledning att engelsmännen är tjockisar- Cadbury’s chocolate. Fantastiskt. Och speciellt en viss sort.

This is, the ONE and only: Crunchie-bar.

The tastiest chocolate ever to be made…

Så, har du några frågor om engelsk choklad- fråga mig!

Tur att jag fått min mammas extrema förbränningsgener;)

Men, men. Dagens träningspass, 30 min snigel-jogg med hunden (duktigt Molly!) samt 35min tröskel (puls ca 165), och 5 min nedjogg, är jag nöjd med i alla fall. Inte så tufft, men mycket mer än vad jag hade planerat:)

*
Godnatt på er!

2010

Dags att summera året som gått. Reflektera över hur det varit.

Det är så lätt att bara låta tiden storma förbi, utan att ens fundera på det.  

VAD hände egentligen 2010?

  • Vi väntade på tunnelbanan som inte gick– i början av året. Snökaos lamslog stockholms lokaltrafik. Tillsammans med 1000tals andra desperata resenärer försökte jag pressa mig på redan överfulla Pendeltåg i Älvsjö på väg till Neurologavdeningen på SÖS och kom försent varje dag i en vecka.

 

  • Jag läste slutet av Medicinkursen på våren, och insåg att Dermatologi är roligt, medan Infektion nog inte är något för mig. Klarade den sjukt stora tentan (60p) och hurrade över stundande sommarlov. Men nojjade lite över höstens projektarbete…

 

  • Jag sprang Terräng DM på Ekerö och förbättrade min tid med 20s på 4km. Spang favoritloppet SpringCross och förbättrade tiden med 30s, kom trea! Sprang Parloppet och försämrade min tid med lika mkt, men kom fyra tillsammans med Joh-Anna och var grymt glad ändå:)

 

  • Den isländska fasan, vulkanen Eyafjellajökull (?) fick oss alla att inse att vi är ganska utelämnade inför naturens krafter. Vad hade vi gjort om vulkanen bestämt sig för att vara aktiv i ETT ÅR?

 

  • Sommaren regnade bort i Engand, medan alla svenskar klagade på extrem hetta. Nej, jag var inte lite bitter. Jag var JÄTTE bitter…

 

  • Kronprinsessan gifte sig, Kungen gjorde bort sig.

 

  • Jag sprang Telge Stadslopp och kom äntligen under 20 min på 5km, likaså på Hälsoloppet i Huddinge. Lycka! Sprang Tjejmilen och förbättrade min tid med en minut, var helt slut och överlycklig för min tid 41.37.

 

  • Under en löptur i Oktober ramlade jag rejält i skogen, och en månad (nästan) blev det crosstrainer, och jag var rädd att menisken som fått stryk. Senan på knät är fortfarande konstig och lite ond, men den har inte stoppat mig på länge!

 

  • Under hösten har jag skrivit projektarbete om knäsmärtor hos löpare och kopplingen till ländryggen. Och har insett att det är superkul att jobba med Idrottsskador.

 

  • Året slutar fasligt likt hur det började: Med SNÖ, och kyla. Det är ganska vackert, och det är mjukt underlag överallt:) Så länge SL inte sviker är jag hur nöjd som helst!

                       
Vinterlöpnning i all ära, men nu längtar jag faktiskt till sommaren igen! Brun, T-shirt, skogsstigar!

Nu är det dags att sätta upp mål för det nya året: 2011

-Kirurgkursen ska klaras av
-Löpningen ska vara rolig!
-Vidare ner mot 40min milen…

Gott nytt år!

Gott nytt år allesamman.

Projektet är inlämnat.
Nyåret är firat.

Känns bra!

Igår skickade jag till slut in redovisningsexemplaret av uppsatsen. Upptäckte självkart några slarvfel precis efter inlämning, men det är smällar man får ta!

De senaste två dagarna har varit minst sagt intensiva!
Sen jag kom hem från Gällivare har jag inte varit hemma mer än en halvtimme vaken tid känns det som.

Jag har hunnit: Träna på gymet två ggr, Haft projektmöte i Huddinge, skrivit på uppsatsen, fikat i stan, varit hemma hos Petter och lagat mat, ätit sushimiddag i stan, stressat lite över att jag glömt ett helt avsnitt i rapporten, kört 8x 4min intervaller, varit på Bio, varit ute med hunden, firat NYÅR med vännerna hemma hos Karin i Solna.


Julianne, Jag och Jenny igårkväll.

Knät är lite ömt också.
Jag vet inte varför, men skadan har provocerats av något. Patellarsenan är svullen, och knölig!

De senaste tre dagarna har jag tränat som vanligt, två ggr crosstrainer-intervaller, och ett pass löpning: 8x ca 1km på plogad väg. Vilket långsamt tempo: 4.30-4.20 tempo… Trodde minsann det gick liiite fortare. Men tydligen inte. Jag får nog omvärdera de löpta distanserna i gällivare…

Idag blir det nog vila, eller möjligen jogg med vovven.
Har ju lyckats sova bort hela dagen!
Det blev sent igår:)

Projektdimma

Inne i en datorflimrande projektdimma.
Jag blir väldigt förvånad om mina ögon inte är fyrkantsformade efter den här skriv-spurten.
Imorgon är det deadline på rapporten- behöver jag säga mer?
*
*
*
Men jag tror jag hoppas att jag blir klar, och att allt blir bra. HUR kan något ta så lång tid fast man tycker att allt redan är färdigskrivet?
*
*
*
Oj, nu har jag ätit upp hela chokladtomten.
Oj, nu har det blivit mörkt. Redan?
Tror jag behöver en paus!

Ingenting är omöjligt!

Om jag kunde stänga min resväska, trots att packningen buktade ut en halvmeter, så är INGET omöjligt….

Sista dagen i Gällivare, lite tråkigt att åka hem redan idag, men projektet kallar. Så jag och syrran ska ”flyglifta” hem. (man åker till flygplatsen och hoppas att komma med, kostar endast 450kr. Och oftast är planet bara halvfullt…)
Vistelsen här slutar lite som den började- med iskyla.
.
Vacker, men kallt! 
Idag isade till och med andningsmacken igen!
Himlen var rosa, vit och blå. Kommer att sakna friden och lugnet häruppe.
Igår var vi på gymmet iaf, wetwesten skulle ju rastas, och sen hann jag svettas på crosstrainern.
    
Syster springer, och jag trampar…                                                       ”Kusin ”Sara o jag

Varför är bara jag as-svettig på bilderna?! Det är som en flod i mitt ansikte….

Dags för hemfärd.
Både skönt och lite jobbigt att åka hem.

Här finns INGA krav, hemma finns det fler.
Projektinlämning, redovisning, opponering. Sen börjar kirurgkursen…

Men nu ska jag försöka pressa igen handbagaget också!