Reservplats. Nu ska jag äta tårta.

Och idag kommer visdomsorden från ett tuggummipaket

Life could be so much worse. I fredags var jag väldigt besviken, det ska jag erkänna. Men har sedan spenderat helgen med att trösta mig på diverse olika sätt: tårtande på födelsedagsfirande, shoppande,  Evening Dresses sale tränande, godisätande, dansande, bio-tittande. Och nu har jag landat i känslan att det verkligen inte är så illa att vänta ett halvår till på AT. 220-802 Tvärtom. Jag trivs ju hur bra som helst på mitt nuvarande jobb:)
Så varför inte bara njuta i stunden?

1) Jag jobbade för mycket. För länge. Detta ledde till:
2) Jag hann inte träna. Vilket osökt leder oss in på att:
3) Jag har kört för lite bålstyrka på sistone. Detta orsakar i sin tur att:
4) Ryggen blir sämre.

Och oberoende av alla dessa faktorer:
5) Vad fn gick snett med vädret!? Det har spösnöat.

En vandrande halsduks-turban (enda sättet att överleva den piskande snön) på väg från jobbet…

Ok. Jag är inte alls så mörk i sinnet som det verkar. Hehe. Spenderade kvällen med att dricka te på ett café medan spösnön spösnöade. Hade tänkt sluta tidigare för att hinna träna innan. Men det får bli imorgon. Gymet står nog kvar. Då blir det bålstyrka, promise.

Ps: Intervjun gick helt OK Så skönt att ha det gjort… Får reda på resultatet på fredag.

Oh yes, it’s that time of the year. Ansökningarna skickades in för någon vecka sedan, bara för att visa intresse. Hade verkligen inte förväntat mig att bli kallad på intervju.

Jag borde nog förbereda mig lite

Så fel det kan bli. Jag har tidigare skrivit om hur viktigt musik är när jag tränar. Bra musik kan få mig att orka mer, pusha mig när jag egentligen inte har någon lust. Tyvärr gäller ju även det motsatta…

Älska känslan när instruktören kliver in med rosa fjäderboa och utropar att det är 100% schlager på passet jag bokat in. NOT. Kunde inte bli sämre.

Att försöka ta i till tonerna av Yohio. Mission impossible. Men folk runt omkring mig köttade på och verkade gilla låtarna. Ah well.

Med egen musik efteråt gick det bättre. Tur att salen är öppen efteråt på Friskis:)

Ingen schlagertyp… House eller Hiphop funkar bäst för mig! Men alla är vi olika;)

Plötsligt vänder det.

Otroligt trevlig stund i solen idag. Plötsligt värmer solen. Våren har kommit, även till Värtahamnen:)

Och plötsligt kan jag simma. Efter cykel och bålstyrka fick jag ett infall,  Prom Dresses online  hoppade i poolen och insåg att jag visste hur man crawlar. Jag tror fasen att något lossnade idag: istället för att försöka titta framåt vågade jag vända huvudet nedåt, och plötsligt kändes det rätt. Hade en helt egen bana (älskar min simhall!) och allt bara flöt på… Som sagt:  42-902 plötsligt händer det:)

Vissa veckor alltså. Har varit helt övertygad om att det varit fredag i flera dagar. Långa jobbdagar. Många kollegor sjuka. Mkt att göra.

Trots molande huvudvärk rev jag av ett lättare styrkepass ikväll. Roligt var det iaf när jag väl kom igång:)

Shit vad dålig man blir efter att man slarvat med TRX-träningen ett tag! Tog det lugnt idag, så kan förhoppningsvis bättra på träningsvärken imorrn. Min stackars förslappade rumpa kommer nog att känna av träningen i alla fall! Hehe…

Visst fick man förresten rejäla vårkänslor idag? Ljuset är tillbaka. Värmen är här. Snart är det sommar.

Bild från helgens hundpromenad:)

Musik är viktigt för mig. Jag tränar i princip alltid med hörlurar i öronen. Utan musik är det ganska svårt att pusha sig på spincykeln, när man kör intervaller, eller i gymet. Men på ett ställe vill jag att det ska vara tyst.

Ljuden är en del av upplevelsen. Vinden och fåglarna. Tystnaden:)

Underbart solig skog, första turen sedan innan förkylningen. Och nu är det VÅR: både mössa och vantar åkte av väldigt fort. Vilken härlig helg:)

Det här viruset har inneburit den längsta totala träningsvilan på väldigt länge för mig. Är inte vanligt att jag avstår all form av aktivitet flera dagar i sträck. Att inte träna är en helt klart större utmaning för mig än att faktiskt göra det.

Challenges create strength. Lite cheesy citat på Yogi-te påsen. Men det är klart att det stämmer… Både fysiskt och mentalt!