Idag fick jag ytterligare ett infall.
Lukten av höst fick mig att längta till skogen, helt enormt mycket. Så jag ringde Joh-Anna, min gamla Huddinge-klubbkompis…

Vi två var minsann stammisar i segeltorpsskogen. Det var så himla länge sedan nu, men idag blev jag påmind om hur underbart löpning är, och hur lätt det kan vara att få till enormt rolig träning tillsammans. Ett samtal, och sen stod vi båda ombytta o redo vid spårets start 30min senare.

Tillbaka i segeltorpsskogen. Underbara terrängstigar!

Jag förstår inte att tanken inte slagit mig tidigare: terränglöpning var sättet som jag kunde komma tillbaka från löparknät. Varierande löpning, där man måste koncentrera sig på varje steg man tar. Jag älskar terräng, och jag hoppas att kärleken kommer att bli besvarad framöver.

Jag och Joh-Anna i en immig iPhone-lins. Åter i skogen:)

3km-spåret blev det idag, och det var helt underbart. När vi vände tillbaka mot parkeringen igen önskade jag nästan att vi tagit 5km, men det här var en sansad start:) Under själva löpturen fick jag lite ont i höftböjarna, men efter stretchpaus släppte det. Så fort vi kom ut på den platta grusvägen kändes dock ryggen mer… Så terräng verkar vara ett bättre koncept!

Det var ett tag sen jag var här. Någon har klottrat på skylten. Och vält en jäkla massa träd på stigarna…:)

Utvärdering av ryggen pågår. Kanske var det dumt att sedan ikväll kånka tunga saker upp o ner för fyra trappor, men än så länge känns ryggen ok:) Är försiktigt positiv!

Ps: Och semestern-är-slut-ångesten botas av:

Mega-muffins. Hehe. En hel del mjöl, men shit, man kan väl inte vara ohövlig när nån levererar nybakat!?

Igår på cykeln bestämde jag mig: Jag vill läsa idrottsmedicin.

Att arbeta med idrottsskador har varit en dröm redan långt innan jag började plugga till läkare. Så egentligen är det kanske inte så konstigt att tankarna åter ”poppar upp” nu när man fått vara utan studier under hela våren.

Så imorse surfade jag in på Umeå Universitets hemsida. Idrottsmedicin för läkare, start hösten 2013. Öppen för sen anmälan.

Utan vidare eftertanke. Anmälan är inskickad, plötsligt!

Dear Lord. Have I gone mad!? Hur ska jag hinna åka upp och ner till Umeå hela tiden?? Hahaha. Nåja, det är förstås inte alls säkert att det finns någon plats kvar.

Väntar med spänning:D

Att wetvesta utomhus, under en knallblå himmel i fantastiskt sällskap är inte helt fel. Man skulle kunna kalla det terapi: Träningsterapi. Solterapi. Samtalsterapi. Hehehe. Livets alla små (och stora) problem avverkas där i poolen, medan benen nästan trampar av sig själva. Välkommen hem kära Ingmarie!

Igår gnällde jag över att det kändes som att hösten var här. Idag kändes hösten plötsligt låååångt borta. Efter att träningssällskapet dragit från badet låg jag kvar och fick istället solningssällskap:) Wetvesten fick återigen jobba…

Wetvesten har frekvent använts som sol-kudde den här sommaren. Bra betyg på vädret!!

Kan kanske vara så att det här var den sista riktiga stekardagen, men jag är tacksam. (Och fejan är röd. Igen.) Har upptäckt att det inte krävs så mycket för att göra mig nöjd o glad; Ge mig bara sol o vänner. Och träning förstås:) Idag lyckades jag till och med (…trumvirvel…) köra dubbelpass! Hann nämligen in på gymet för lite rehabstyrka. Hallelujah! Det var ju liksom lika bra att gå in efter att huden börjat lukta svagt av bränt bacon. heheh.

Det är i alla fall helt sjukligt underbart att ha så mycket tid att bara hänga omkring. Nu väntar tjejkväll… Jag önskar att jag hade semester lite oftare. Typ alltid:)

Ps: HURRA!! VM-guld. Aregawi, vilket löpsteg…

Solen skiner, men tydligen bara fram till lunch. = Tidig start på cykeln!

Lång cykelskugga på morgonen. (Klockan 9.45 är tidigt för mig i alla fall, hehe…)

Livet är inte så jobbigt när man har semester!:) Fast nu tänkte jag nog ta och göra det lite jobbigt i ca 2h. Bäst att man fått upp värmen ordentligt innan ösregnet kommer. Iphonen ska dessutom packas in i en plastpåse, (det enda riktigt säkra fodralet, haha.) Jag har lärt mig av mina tidigare misstag minsann!

Ps: det blev 2.5h, solen sken i princip hela tiden och mina fötter blir bara vitare och vitare för varje avklarat cykelpass;)

Älskade cykelfötter.

Sen blev det lite bålstyrka. Men det e fasen inte lätt att åstadkomma någonting vettigt i träningsväg när man blir attackerad (eller pussad?) av en stor brun best samtidigt.

Dog in my face<3

Festivalhelgen är slut och vi har åter kommit hem.
Som alltid när man är med om mycket på kort tid så känns det som att man varit borta i minst två veckor, santidigt som det känns om att tiden formligen flugit fram. HUR kan det vara så? Någon sorts underligt tidsfenomen, typ ”tidsvilla”, måste det vara.

Roligt har det varit, och jag vill TACKA alla (speciellt Sara) för en underbar helg och för ett enormt varmt omhändertagande:) I will be beck!

HELGENS

Stämningshöjare: Håkan Hellström-konserten

Överraskning: Omar Souleyman. Typ Swedish House Mafia goes Mellanöstern. Vilken sjukt drag framför den scenen alltså.

Pinsammaste: Miguel. En artist som är så självupptagen har jag sällan skådat, hahaha. Han trodde nog nästan att han var Michael Jackson

Bästa: helt klart ”The Knife”-konserten. Alla var som i trans.

Största Knak: Min rygg.

Hann med ett bålstyrkepass en ”morgon” (dvs kl 14.00 typ). Väldigt välbehövligt efter 12h stående/hoppande/dansande dan innan!

Efter fem timmars bilkörande igår (jag var den enda med körkort) så var jag helt bombad, haha. Men nu har jag sovit en hel fantastisk natt och känner mig lite mer återställd. Är SÅ glad att jag har en veckas semester nu för att försöka återkomma till normal status o vila upp mig lite. Hehe. Och idag ser jag fram emot att skaffa mig rejäl träningsvärk!!

Ps: Är som en liten barnrumpa som varit på gröna lund. Vill inte riktigt skiljas från mitt band…

I Göteborg råder folkfest:

Fredagens kö in på festivalområdet. Fick mig att missa Angel Haze, men stämningen var så underbar att man var glad iaf:)

Under gårdagen var det verkligen fullspäckat med artister, heeela dagen. Vi såg spelningar mellan kl 15 och 03. 12 timmars fest… Och vädret var helt optimalt!

Sara och jag:) Kul att mitt hår blåst som en boaorm runt halsen, haha.

Vi såg allt från Håkan Hellström till hiphop och the Knife. Allt var helt underbart. Ett stort plus är att ALL mat är vegetarisk och det finns så mkt gott att välja på…

Falafel i solskenet under ”of Monsters of Men-konserten. Fantastiskt mysigt:)
Och festivalen tänker mycket på miljö.

Miljötänkande e ett plus när tiotusentals människor samlas. Det blir en del skräp!

En lång dag med massor av konserter var det alltså igår. Kvällarnana avslutas alltid på klubbar, med extremt drag:)

Lorentz o Sakarias igår vid halv två. Ömma fötter!!

På väg hem igår hade alla ont. Överallt. Idag är man rätt så mör, hahaha. Fötter och rygg känns något ömma om man säger så…:) En dag kvar, better enjoy!

Dags för festival! Finns viss risk att det blir en blöt sådan.

Befinner mig alltså i Gbg, boende hos Sara, världens mysigaste tjej:

Härlig upptäcktsfärd (regnfri!) på cykel igårkväll:)

En underbar långhelg väntar, och den började på bästa sätt. Först cykeltur och myskväll med godis igårkväll. Och sen imorse när de jag bor med gick till jobbet…

…så lyckades jag som vanligt snoka reda på fräschaste gymet. Friskiset ligger fem minuter från där Sara bor:) Haha…

För vad passar liksom bättre än att dra av ett rejält pass medan man väntar på att sällskapet ska sluta jobba och att regnet ska sluta ösa?! Mördade TRX och bosuboll medan göteborgarna stod o glodde. Haha.

Det regnar alltså lite här. Haha. Mina vita converese kommer kanske inte att vara så vita om tre dagar;) Men vi är laddade ändå, och jag tror för fasen att det håller på att lätta lite därute. Håller tummarna!

Helgen som passerat har varit ganska ultimat ur många synvinklar. Det är nästan svårt att förstår hur så mycket kan hända i en stad samtidigt. Vad sägs till exempel om:

-Sveriges största internationella Rugbyturnering, Stockholm Tens, som gick av stapeln på Årstafältet.
– Stockholm Pride
-Stockholm Music and Arts Festival på Skeppsbron, med artister som Prince och Rodriguez.
-Stockholm Ultramarathon, med SM i 100km.

Lägg till detta STRÅLANDE sol och 25-30 grader. Hela helgen. En ultimat helg är vad jag kallar det.

Men kanske var vädret egentligen inte helt ultimat för alla?
För oss, som låg vid sidan av planen under hela Rugbyturneringen och njöt av sol, underhållning och kall dricka, var värmen helt underbar. För de på planen kanske det inte var lika ultimat.

Stockholm Tens. Bästa lördagsunderhållning! Men troligen vääääldigt varmt för spelarna…

Hahaha. Väldigt glada rugbyåskådare:)

För oss som spenderade hela förmiddagen på Eriksdalsbadet och stektes i solskenet efter ett underbart wetvestpass var värmen i söndags återigen helt underbar. För de som sprang 100km, runt, runt runt djurgården, HELA dagen, var den verkligen inte helt ultimat.

Kajsa Berg. Huddinges stolthet! Vann förstås SM i 100km. Helt sjukt vilken insats i 30 graders värme…:)

Fick själv uppleva hur hettan kan vara påfrestande när jag körde ett rejält långpass på cykeln på lördagsförmiddahen. Trots att jag började rätt tidigt var det kokhett från minut ett. Fick rätt så frekvent be om em dränkning med ”hosepipen” (trädgårdsslangen.) Utan de regelbundna kallduscharna hade jag aldrig pallat. Och det var inte helt fel att bada i sjön efteråt…

Så visst kan värmen vara lite tryckande tidvis, man svettas ju bara av att låsa upp låset på den jäkla cykeln, haha. Men jag måste säga att jag njuter. Blir helt lycklig av sommarvärmen:) Älskar även att man kan strosa ut på kvällen iklädd shorts. Shorts is the shit.

Och värmen är kvar, åtminstone nån dag till. Just ikväll passar det alldeles utmärkt eftersom det är dags för utomhuskonsert på Grönan:) Låt oss bara hoppas på att jag inte blir uppäten innan kl 20.00. Ligger nämligen på
Djurgården med 150 000 läskiga kanadagäss omkring mig…

Ps: Ingen blev uppäten och konserten var asbra.

Ingen risk att frysa ikväll vid Gröna Lunds lilla scen:)
Och nu återstår EN jobbdag innan avfärd mot fler musikupplevelser. Glad Gnu.

Hmm. Gårdagens cykeltur från jobbet var kanske inte den mest idylliska jag varit med om. Jag dränktes. Mina jeansshorts förvandlades till en iskall järnblöja. Sweet. Hela rumpan och ryggen täcktes dessutom av blött grus. Ännu sweetare.

Ironi numero uno: Jag torkade sadeln jättenoga innan jag cyklade iväg. För att inte bli blöt i häcken. Hah.

Ironi numero dos: Exakt samma sekund som jag var framme och klev av cykeln sprack solen fram och det slutade regna. Tvärt.
Där stod jag dyngsur. Och sur. Och skrattade. Iklädd järnblöja och med klafsande skor. När kvällens gäster anlände hade jag precis tassat upp från tvättstugan barfota i endast leggings.

Järnblöjan torkade inte ens i torkrummet. Så den fick åka in i ugnen tills den blev ett par shorts igen…

50grader o varmluft…

Tack och lov var dagens hemcykling betydligt mer pleasant!:)

Torra shorts o skor.

Och NU mina vänner, är det HELG!

Kände mig smått yr igår, så mellan två patienter passade jag på att ta blodtrycket…

Låååååågt…

Timade rätt bra med lågtrycket utanför fönstret. Styrs min kropp av vädersvängningar? Haha. Maybe not.

Har alltid haft rätt så lågt tryck, vilket ju förstås är bra. Kan dock vara en av anledningarna till att jag öser salt på maten:) Just igår funderade jag dock på om kroppen var ovan med att jag käkat mindre kolhydrater?… Eller handlar det om sömnbrist? Vätskebrist? Sjukdom?

Försökte träna litegrann efter jobbet men det gick extremt segt, orkade inte få upp pulsen alls. Kändes som att jag tog i som fasen, med puls 120… What?!
Det var rätt skönt att kunna avbryta det hela med ursäkten att jag hade andra planer:)

Sushi (dränkt i soya), lösgodis och lightläsk. Salt. Kolhydrater. Vätska. Sen mådde jag prima. Hehehe. Min kropp är vek;)…

Ps: Godiset var dock inte min idé! Försökte protestera i affären och plockade upp några nektariner. Haha. Men ärligt talat, jag kanske inte var så svårövertalad…:)