Det är verkligen svårt att förstå att läkarprogrammet faktiskt är på väg att ta slut. Idag påbörjades den allra sista kursen. På riktigt: Det sista uppropet. Sjukt.

Valbar kurs i Hematologi (blodsjukdomar) i Huddinge.

Spännande ämne förvisso. Anemier, leukemier, blödningstillstånd. Men jag e rätt mätt på att plugga… Så det blev lite eftermiddagsskolk och träning istället:) Ryggen är helt klart på bättringsvägen efter tenta-ostbågs-sittandet. Fy fan. Det var riktigt jobbigt där ett tag!

Nu är det fika-plugg inför seminarie imorrn som gäller i väntan på middag. Ikväll ska jag äntligen få testa sushirestaurangen Råkultur. (Har hört så mkt bra om den!) Så varför inte förgylla en dassig måndag med lite lyx?

Men först: les studies! Som vanligt måste varje överbliven minut utnyttjas;)

Som sagt, det känns som att det aldrig kommer att ta slut. Det eviga pluggandet.

Fast hrm, varför började jag blogga istället???

Ps: imorse bokades en jobbintervju på ADHD-mottagningen på St:Göran på fredag! Det lät på honom som att jag i princip fått jobbet. Shiiiiiiit….

Nej för fasen. Den här tentaperioden har inte varit bra för mina matvanor…

Stabil söndagsfrukost

Sockerberoende är bara förnamnet! Gosh. No more excuses. Dags att ta tag i saker. Måste bara avverka allt som finns hemma först;)…

Ps:

Jag har typ fått en jobbintervju!!!!:)

Det här är episkt.

Känslan är faktiskt helt sjuk: Jag. Måste. Inte. Plugga. Kan ligga kvar i sängen. Kan slå på TVn om jag vill. Kan laga mat. Kan göra vad jag vill. Utan dåligt samvete. Som sagt. Det är udda när man varit ständigt inställd på att plugga i 2 veckor.

Så hur gick det? Helt OK tror jag. Det var svårt. Blev helt ställd på nån station. Men skit samma. Det är så underbart att det är ÖVER!!

Några av vännerna i examinationsgruppen efteråt. Snygga engångskläder Huh?;) (vi kände oss som fångar.)

Har aldrig nånsin varit så trött som jag var igårkväll: Först 3h sömn natten till tentan (sjuk nervositet), sen världens urladdning i och med examinationen, och sen en heldag i farten. Men, det fanns ändå krafter kvar för kvällens firande, förstås:)

På Berns…

Jag kunde inte låta bli att bli lite nostalgisk. Shit. Hela klassen kommer att splittras snart… Times change!

Åtta inläsningsdagar har gått äckligt fort. Fick ångest imorse när jag kollade på mobilen och såg datumet ”31 okt”…

Sista dagen innan monstertentan har spenderats (till viss del) med att öva aHLR på Danderyds sjukhus. ”Avancerad hjärt-lung räddning kommer nämligen garanterat att vara ett av de praktiska momenten imorrn…

Klasskompis in action. Man måste typ trycka allt man orkar…

Bäst att fota flödesschemat. Schemat för ”avancerad” HLR är nämligen inte helt enkelt.

Resten av dagen tillbringades pluggandes (surprise) på ett café. (Där jag för övrigt lyckades med bedriften att rasera halva inredningen i ingången. Smidigheten själv.) Och nu ligger jag och funderar på hur jag bör lägga upp pluggtaktiken för kvällen… Försöker att dämpa den värsta ångesten. Det värsta son kan hända är att man blir för nervös och glömmer allt.

Tänk på mig imorrnbitti kl 08.00 och håll en liten tumme. Eller två.

Ps: Egentligen är jag nästan glad att tentan är imorgon. Min rygg pallar inte en dag till av plugg. Har inte haft ont på länge, men nu är det piss. Ostbågs-position hela dagarna passar mig inte!!

Det hela började med att jag lyssnade på låten ”Jobb” av svenska duon Afasi & Filthy för några dagar sen. Big mistake. Mitt i tentapluggandet insåg jag att jag om en månad är arbetslös. Sista studiebidraget kom den 25/10 och nu är det schlutt. Från fattig läkarstudent till ännu mer fattig arbetslös i vår??? Har försökt undertrycka framtidsångesten och fokuserat på plugget, men idag gick det inte mer.

Så, näst sista dagen innan den största tentan i mitt liv har gått till att söka jobb. Skickat ansökningar, ringt samtal, satt ihop personliga brev. Satt till och med i omklädningsrummet efter dagens wetvestpass och ringde till en eventuell arbetsgivare för att tima en telefontid. Halvnäck, blöt, med hårtorkar och småbarn tjutande i bakgrunden försökte jag alltså att låta så professionell som möjligt, hahahaha. Får se hur det går med det jobbet…:P

Det ser för övrigt mörkt ut på ortopedfronten: på SöS tar de bara in ”leggade” (dvs efter AT,) och på St: Göran kan man inte ens söka om ingen tjänst är utlagd….

Meeen: vad säger ni om ADHD-centrum på St:Görans psykiatri?? Hehe. Svårt. Spännande. Utmanande. Nyttigt. Och framförallt ett jobb. Ett jobb som gör att jag kan vara kvar i Stockholm i vår… De sa att de ev har en plats ledig där, så vi får se hur det bli:)

Liljeholmen sett från Årstabron. <3 Stockholm…

Men Scheise! Klockan är nio. Dags att börja dagens plugg. Inte bra…

Ps: Vilka fantastiska titlar jag åstadkommer nuförtiden: ”Jobb” och ”Korv”. Hjärnkapacitet noll.

Dagens ord: Pruritus Ani.

Googla det den som vill. Hahaha. Galghumorn har övervunnit tentastressen, åtminstone just i denna stund. Har insett att jag inte kommer att hinna, så det är bara att försöka skratta åt eländet och försöka korv-stoppa i sig lite av varje (och hoppas att nåt fastnar.)

Vi är försökskaniner. Vår klass är den första kursen på ”det nya” läkarprogrammet och är de första som ska ha monstertenta. Well that’s just fabulous. Det finns alltså inga gamla tentor att kolla på. Vad vi däremot har fått är en lista, en lista på ”107 integrerade symptom” som patienter kan söka för. Den här listan fick vi typ första dagen, för 5.5 år sen. Och nu så här i slutpaniken är det kanske smart att dra fram den?

Allt från anorektal smärta, till öronsusningar, hallucinationer och blekhet. Hah. Det är omöjligt att hinna gå igenom alla tillstånd ordentligt, speciellt eftersom att det finns typ 10 olika diagnoser för varje symptom i listan, med sina specifika utredningar och behandlingar.

Jag bara skrattar åt allt. Fast det är som sagt bara just för tillfället. Innerst inne är jag hetsigare än nånsin och jag kommer förstås att plugga in i det sista. Men medan plöjandet fortsätter tänker jag låta mamma göda mig med lite princesstårta:) Kanske ska satsa på att få kroppen att matcha mitt korvstoppade sinne? Hehe…

(Inte så stor risk. Tack ämnesomsättningen.)

Inte korv! Notera att jag tog en normal bit först, men var tvungen att ta mer. Hahaha…

Det krävs inget ”Psychic-Medium” för att tolka mina drömmar för tillfället. För vad sägs om de två senaste nätternas skörd:

• Igår natt drömde jag att jag svalde en glasbit på bussen och började blöda floder ur munnen. Ingen sympati från någon fick man. Busschauffören blev istället jättearg och jag fick hänga ut ur fönstret med blodet forsande…

• Dröm två bestod i att jag blev lämnad ensam på en öde slätt med tigrar och diverse andra rovdjur som jagade mig. Kul. Vaknade dyblöt invirad i täcket och med puls på typ 180, hehe…

• Inatt blev saker och ting bara sjukare. Först ramlade jag ner för ett berg bestående av formfranskor och rostbröd. Jag föll handlöst, tumlande genom allt bröd och bröt nästan nacken (och drunkande). När jag äntligen kommit ner från berget och kravlat mig upp ur brödmassorna, stod en mycket arg brödförsäljare (som jag sedan insåg var djävulen) där och var sjukt uppretad över att jag krossat hans formfranskor. Jag blev beordrad strafftjänst i evig tid för att betala min skuld… Fråga mig inte vart jag får allt ifrån.

• Allra sista drömmen var värst. Jagad av en våldtäktsman iklädd orange (amerikansk) fångdräkt. Han hade sökt upp mig på internet och letat land och rike för att hitta mig. Drömmen innehöll alla klassiska skräck-attribut: Fumlande med nycklar för att låsa dörrar. Återvändsgränder. Desperata flykter genom för små toalettfönster.

Vad säger ni? Över-stressad student som läst lite för mycket om gastro-blödningar, levt på rostmackor  alledeles för länge och varit ute på krogen och känt sig påhoppad? Hehehe….

Ett segt cykelpass på gymet. 50km på lite över 1,5h. Jag förstår inte ens själv hur jag har tålamod. (Men på nåt underligt vis går tiden ganska fort…)

Sen fick jag tokryck. Sprang tre minuter på löpband, iklädd nya, lila, förhoppningsvis väldämpade löparskor. Två minuter ren lycka. En minuts tvekan. Och nu blir det utvärdering, igen…

…Lite prostata till morgonkaffet anybody??

På golvet hemma hos föräldrarna…

Det är lätt att känna sig smått schizofren när man hoppar mellan ämnena hej vilt. Från anemi till prostata, sen snabbt vidare till inkontinens (åh så underbart stimulerande läsning) och så över till Crohns sjukdon och Ulcerös Colit. Samtidigt tänker man att man egentligen borde börja plugga neurologi. (Jag ligger långt efter i ”schemat”.) Och kommer jag ens att hinna med öron-näsa-hals??…

Vovven undrar vad fasen jag håller på med på golvet.

Det är lördag. Well hurra. Helg känns nästan lite som ett hån, hehe. Trevlig helg hälsar jag i all fall här inifrån bubblan!

Det är en tröst att veta att hela klassen har det likadant. Och ikväll är det helg, även för mig:)

Det tar aldrig slut. Ju mer jag pluggar destå fler områden kommer på jag på att jag helt glömt att inkludera i tidsplanen. Medvetslöshet till exempel.

MIDAS HUSK: En av otaliga minnesregler som vi läkarstudenter tryckt i oss under utbildningen. De 9 främsta differentialdiagnostiska övervägandena vid oklar medvetslöshet på akuten.

Meningit, Intoxikation, Diabetes, Andningsinsufficiens, Subaraknoidalblödning… Herpesencephalit, Uremi, Status Epilepticus, Korsakoffs.

Japp, det är sånt här vi sitter med. Hela dagarna. Nördning på hög nivå.

Frågan är bara varför inte ”Studie-överdos” finns med i minnesreglen för oklar medvetslöshet… Det känns nämligen som en diagnos som snart ligger nära till hands för mig;)

Fast egentligen är det här ju ganska roligt. Man repeterar och inser att man glömt otroligt mycket som faktiskt är nödvändigt att kunna när man väl börjar jobba!:) Om det inte vore för skälva tentan så skulle allt vara frid och fröjd…

Men fastän konstant tidsbrist råder så tar jag mig tid för att träna. Om jag skippade det skulle ryggen krevera av allt stillasittande. För att vara ärlig så förstår jag inte hur de som inte tränar på dagarna överlever pluggandet. Man måste få ta en paus, både fysiskt och psykiskt! Men man får lite dåligt samvete när alla andra sitter kvar med böckerna…

Ps: För fasen, winter is here. Det snöar. Och shit vad KALLT det har blivit! Fingrarna fryser typ fast i styret på cykeln. Kanske borde skaffa vantar?!;)

Iskallt på Årstabron!