Det är verkligen inget märkvärdigt.
Inget som är särskilt svårt eller revolutionerande.
–Att öka farten emellanåt under ett löppass.

Jag har kört den där fartleks-serien oräkneliga gånger förut, ändå kändes det lite speciellt igår. Det var ju första gången på över 3 år. För mig var det ändå rätt märkvärdigt, att faktiskt våga trycka på i löpsteget även i nedförsbacke.

Det blev två varv av: 30s, 30, 30, 1min, 1min, 2min, 4min. Totalt 19min i högre fart. Upp och ner i det mkt kuperade elljusspåret. Med lätt jogg mellan.

Uppvärmning o nedjogg på skogsstigen:)

Det låter så banalt.
Men det var roligt.
Och jag kan gå idag. Utan problem.

Nu är det mest känslan av återkomst av förkylningen som oroar… Men- GOD HELG y’all:)