Det är verkligen inget märkvärdigt.
Inget som är särskilt svårt eller revolutionerande.
–Att öka farten emellanåt under ett löppass.
Jag har kört den där fartleks-serien oräkneliga gånger förut, ändå kändes det lite speciellt igår. Det var ju första gången på över 3 år. För mig var det ändå rätt märkvärdigt, att faktiskt våga trycka på i löpsteget även i nedförsbacke.
Det blev två varv av: 30s, 30, 30, 1min, 1min, 2min, 4min. Totalt 19min i högre fart. Upp och ner i det mkt kuperade elljusspåret. Med lätt jogg mellan.

Uppvärmning o nedjogg på skogsstigen:)
Det låter så banalt.
Men det var roligt.
Och jag kan gå idag. Utan problem.
Nu är det mest känslan av återkomst av förkylningen som oroar… Men- GOD HELG y’all:)
Grattis! Man fattade inte det förut men det är ju en lyx när man kan oroa sig över förkylningar… Själv småtrippar jag fortfarande nedför backar men är sjukt nöjd över att jag inte behöver gå längre!
Härligt! Bästa känslan när det känns bra att öka lite.
Kram M
Härligt! Men skippa förkylningen eller vad det nu är du fått tillbaks!